SJÄLSTERAPI under regression och att våga utforska mer vem du är i ditt inre och hur det påverkar dig idag (29 maj 2024).
Själv kan jag här berätta några tidigare liv som jag haft och som präglat mig idag och även med det visa hur en regressions resa kan gå till. Det som är så fascinerande är att bilder verkligen kommer fram när man gör regressions arbete och man hoppar in i än den ena och än det andra livet och får veta vad man gjort och varför man fungerar som man gör. Vi har en enorm inre rikedom av erfarenheter av tidigare liv och skall egentligen vara stolta av allt vi klarat av. Jag vill här dela med mig och berätta hur en regressions resa kan gestalta sig.
Mitt första liv jag vill beskriva, är ett liv i Frankrike. Jag var en liten flicka, 5- 7 år, och bodde med föräldrarna. Vi bodde i ett fattigt hus och jag var fattigt klädd. Jag var inte lycklig och jag var rädd för pappa då han slog oss ibland. Han jobbade med järnvägsarbete och var borta hemifrån i perioder. Huset vi bodde i var motbjudande och jag kunde känna en döds lukt i huset. Det visade sig att en farförälder hade avlidit där i huset i sjöbjugg tidigare. Jag kände ingen trygghet utan mest rädsla. Det enda som höll mig i glädje var att vi hade får, som barn ville jag sprida ljus och glädje och jag ville att alla hade bra, jag älskade också maskrosor. Dessvärre var inte föräldrarnas inställning densamma utan mina föräldrar var mer plågoandar. Jag kände mig ensam. Min bror tog pappa parti och mamma var återhållsam. Jag såg henne hur hon höll i ett spädbarn då en syster var född, men jag kände mig inte en del i det. Jag ville bara bort därifrån.
När jag blev äldre ser jag hur jag står och säljer rotfrukter på en marknad. Eftersom jag ville bort från mitt hem hyrde jag in mig i ett rum i stan och levde där ensam.
Vid min dödsdag ser jag mig själv som en äldre gumma och jag har precis städat klart i mitt boende. Jag sätter mig då vid sängkanten och känner att nu orkar jag inte mer och jag orkade bara städa golvet och får fortsätta efter att jag vilat. Jag har en katt som betyder mycket och när jag lägger mig ner i sängen hostar jag blod. Jag tänker att jag lägger mig en stund, och det blir snart bättre. Dessvärre somnade jag in och vaknade aldrig mer. Jag trodde inte jag skulle dö den natten utan att jag mest behövde vila.
I det livet fanns ingen lycka utan bara uppoffringar. Jag ville inte leva så. Som barn fick jag inte läsa och jag hade inte råd att gör något, precis som jag känner idag. Jag tycker att jag inte har råd till saker och jag läser inte så mycket som jag borde utan skjuter mig själv åt sidan och gör det som förväntas av en.
I en annat liv hamnar jag i Turkiet. Jag ser även en marknad här och det säljs och köps saker. Jag ser kameler. Jag befinner mig nu i ett torgstånds handel. Jag är en liten flicka och är pappas ögonsten, men när jag blir mot tonåren bli jag bortgift och jag är tvingad att gifta mig med en äldre man. Jag blir chockad av att pappa gifter bort mig och mitt liv blir inte bra då min man misshandlar mig. Jag får en son men den tas ifrån mig av min man då han inte vill att jag är med honom. Jag hade fött ett barn tidigare som dött, vilket gjorde att min man tyckte jag var värdelös. Min pappa ångrade att han gifte bort mig då han började förstå hur jag hade det. Jag vet inte riktigt vad min man arbetade med men själv, hade jag velat dreja krukor och sälja dem på marknaden men fick inte det av min man då jag mer skulle sköta hemmet. En dag kommer han hem och är brutal och elak, som vanligt. Jag säger till honom att jag inte orkar och att jag vill gå och lägga mig. Jag hostar och lungorna mår inte bra. Jag går och lägger mig och han går irriterat ut och lämnar hemmet. När han sedan kommer tillbaka ligger jag död i sängen. Efter några månader gifter han sig med en yngre kvinna och är mycket lycklig.
I detta liv blev jag illa behandlad och undanskuffad. Min guide säger att jag i flera liv hamnar mellan stolarna. Han visade på hur jag skulle följt min egen inre stjärna och då lyst i den kraften då hade jag inte drabbats på samma sätt utan utgången hade blivit en annan. Jag hade då aldrig blivit gift med denna man. Min guide förklarar att jag skall utstråla säkerhet och inte ta emot vad som helst utan ha tron till mig själv, något som jag faktiskt inte har än idag.
Jag fortsätter här min regression och är nu i Italien, 1800- talet. Jag är en stark kvinnan, och rör mig inom adeln. Jag är ung kvinna och känner mig självsäker. Jag känner att jag har en stor uppgift och jag säger till mig själv att jag får inte misslyckas. Jag är 28 år. Vid mina barnaår hade jag en guvernör som hjälpte mig mycket. Han lyfte upp mig och tron på mig själv. Jag hade bra med makt och position och var utbildad. Jag talade direkt och klart då jag inte ville veta av skvaller. Jag ville kämpa för kvinnor och barn då männen var gubbiga.
När jag sedan dock blir 48 år gammal förändras bilden av mig i det livet. Jag är här bitter, och ser mig bära svarta kläder och börjar även bli elak. Jag litade inte på någon. Jag fick många kängor från män och jag var less att allt skulle vara så krångligt vid förändring. Min vän dog vid denna tid och jag var helt förtvivlad. Den här vännen var min frizon att umgås med och jag kunde vara mig själv. Under mitt liv fick jag inte igenom mer än några få saker. Detta påverkar mitt liv idag då jag inte gör det som jag vill göra utan är uppgiven och gör det som bör göras.
Vid min sista dag i livet ligger jag i min säng och jag säger till en betjänt att jag är förgiftad. Jag har ont i magen och har kramper, men min be tjänarinna tror inte att jag råkat ut för något utan hon säger att hon gjort allt som hon skulle göra. Min ålder är 78 år och jag känner att jag inte gjort klart det som jag ville uträtta. Här kan jag ändå tycka om mig själv. Jag ser sedan hur jag dör och när jag åker upp till ljuset skäms jag att jag inte gjort mer. Jag blir dock väl mottagen och min guide förklarade att jag har kämpat bra och att det gick bra.
Dessa liv präglar mig hur jag är idag och ibland kan det vara bra att få en genom lysning av hur man tidigare har levt då det ofta har en stor påverkan på oss. Jag rekommendera varmt at faktiskt göre regressions resor då det kan ge förklaring till mycket och man kan i ödmjukhet se vad man gått igenom och klarat av. Ni är varmt välkomna för regressionsterapi och för mer information kan ni se min hemsida: www.dynamisktarbete.se
